FÖRENINGEN HISTORIA EGENSKAPER ULLEN KONTAKTINFO&LÄNKAR

ULLEN, EN FÖRNYBAR NATURRESURS

Det finska lantrasfårets ull (finull) har alltid varit en efterfrågad råvara i hantverks- och konstindustrin. Ullhåren har nästan ingen märg, som är ett problem hos många andra fårraser.

Specialegenskaper
• Glansig
• Elastisk
• Jämn
• Mjuk
• Lätt
• Levande yta
• Medelfin
• God filbarhet

Färger
• En bred naturlig färgskala:
• Ren vit
• Djupt svart
• Brunt i olika nyanser
• Obegränsade möjligheter att blanda de olika färgerna.

Klassificering av den finska lantrasullen

Bilden visar de ställen (1, 2 och 3) där man bedömer finleksklassen och stapellängden samt tar ullprover.

Finleksklass (på skalan 46 – 60)
• 53-54
• Ullen är något finare kring bogen och något grövre kring låren.

Krusighet, dvs. antalet krusningar (vågor) på ullfibern per 3 cm
Beskriver ullens finlek. Ju fler krusningar, desto finare ull.
• Vita och bruna får har i medeltal 6-7 krusningar/3 cm, svarta får 5-6 krusningar/3 cm.
• Heritabiliteten (h2) för krusighet är 0,49.

Ullstapelns längd (medeltalet för tre provtagningsställen)
• Stapellängden är i medeltal 7 cm. Längden kan variera mellan 2 cm och 18 cm och beror också på djurets ålder.
• Heritabiliteten (h2) för stapellängd är 0,66.

Ullfiberns diameter
Fiberns diameter är den viktigaste faktorn för att bestämma ullens kvalitet. Minimikravet för finull är en diameter på 21 μm. Att blanda finull med 22-23 mikroners ull anses förbättra slutproduktens elasticitet.
• 25,9 mikroner (varierar mellan 21,4 och 37,0 mikroner).
• Heritabiliteten (h2) för fiberns diameter är 0,47.

Ullproduktion
• Ett vuxet får ger i medeltal 3,0 kg ull per klippning.
• Ett lamm ger i medeltal 1,0 kg ull vid 154 dagars (5,5 månaders) ålder.
• Vita får producerar aningen mer ull än färgade får.
• Eftersom den finska lantrasens ull är mindre fet är förlusten vid tvättning endast 30-35 %.
• Av en tacka får man 1,2 – 2,5 kg färdig kardull.

Ullegenskapernas nedärvning

Ullens kvalitetsegenskaper går relativt väl i arv, med undantag för glansen och jämnheten. De egenskaper som är ärftlighetsmässigt starkast förbundna med varandra är krusighet och finleksklass samt krusighet, finleksklass och längd. Ju lockigare ull, desto kortare och tätare är den. Då antalet krusningar/3 cm ökar, minskar ullfiberns diameter. Också stapelbildningen och glansen är ärftlighetsmässigt väl förbundna med varandra.

Avelsmålsättningar för den finska lantrasens ull

Kvalitetsutvärderingen och avelsprinciperna för finull är gemensamma för hela Norden.

Färgen	Ren vit, djupt brun och svart. Samma målsättningar för alla färger.

Ullen	Jämn ull över hela fåret Glansig, mjuk och lockig Krusningar 6-9 st/3 cm Staplarna distinkta och avsmalnande Finleksklass 54 och uppåt eller < 26 μm Längd vid 6 månaders ålder 6 cm Inga dödhår eller täckhår God ullproduktion

Användning

Lammullsgarn lämpar sig väl för stickade tröjor som används direkt mot huden, mjuka filtar och schalar samt barnkläder. Garnet kan användas till bl.a. babykläder och istället för reuma- eller alpackagarn till halsdukar och värmande plagg. Garn gjort på ull från fullvuxna får kan användas till tyg för inredning och klädesplagg samt till stickade produkter.

Ett särdrag hos finullen som är känt världen över är dess utmärkta filtbarhet. Ullen filtar sig lätt och väl.

Källor:
Puntila M-L. 1997.	Selection criteria and fleece characteristics for the Finnsheep. Newsletter of the European Fine Fibre Network, issue 2, December 1997:5.
Puntila M-L., Nylander, A., Nuutila, E-M.	Genetic parameters for wool traits in Finnsheep lambs. The 50th Annual Meeting of the European Association for Animal Production, August 1999, Zurich, Switzerland. Book of Abstracts 5: p.264. Mimeogr. 8p.
Puntila, M-L., Nylander, A. ja Nuutila, E-M. 2000.	Lampaan villaominaisuuksien jalostusohjelman kehittäminen. Maataloustieteen päivät 2000. Kotieläintiede: 227-230.
Silvola, R. ja Puntila M-L. 2000.	Fine Finnwool-projektin loppuraportti. Lounais-Suomen Käsi- ja Taideteollisuusoppilaitos Aikuiskoulutus, Mynämäki. s. 40.